Författare: Eva

Huvudvärk, sorg och oro när jag vaknar måndag morgon. Aldrig tidigare i Sverige har man behövt ett öppet samtal om demokrati så mycket som nu. Vi vet inte än hur valet slutar men…

Demokrati handlar ju inte bara om att rösta. Det handlar om så mycket annat, som mänskliga rättigheter, allas lika värde. Där vet vi inte var vi hamnar om den blåbruna sidan vinner till sist.

Vårt Demokratiprojekt som vi jobbat för att få stöd för sedan 2019. En evig väntan på svar från beslutsfattare men även många positiva, stöttande människor. Nio kommuner och Region Värmland, Alfastiftelsen och COOP Värmland har idag ställt sig bakom men det räcker inte för att vi ska kunna genomföra vårt projekt. Vi, som alla andra behöver lön och trygga arbetsvillkor när vi ska genomföra projektet.

Hela idén bygger på min historia om Flora Gladh som var en av de ungerska kvinnor som överlevde Auschwitz. En föreställning med avstamp i detta och vidare till nu och framtid. För att starta samtal framförallt i skolans klass 8, helst i hela Värmland.

Vi i projektgruppen tänker ofta på Floras ord under besök i Auschwitz:
Låt inte detta hända igen och kom ihåg hur snabbt en förändring går.

Jag har sett det lilla vitkalkade huset i Kechkemet i Ungern där Flora och hennes familj bodde fram till 1944. Ett år då förföljelsen blev till förintelse. Drygt 400 000 ungerska judar skickades i godsvagnar direkt in i gaskamrarna. Flora miste mamma och pappa, fyra småsyskon, den yngsta, Kati blev bara fem år. Flora förföljdes ända in döden av mardrömmar om det ögonblick då dödsdoktorn Mengele delade dem på avstigningsplatsen. Flora till vänster och familjen till höger. Hon såg dem aldrig mera.

Flora upprepade under våra samtal:
”Det gick så fort!!  Hatet och förföljelsen förändrade allt och en dag satt vi ett ghetto i hemstaden. Inte ens min pappa förstod vad som väntade oss när vi trängde in oss i godsvagnen” 

Nu försöker vi lämna vidare det Flora gav oss. Ett förtroende att vi ska försöka göra allt i vår makt. Förhindra att människor särbehandlas på grund av etnicitet i vårt land Sverige.

Vi vill fortsatt ha ett öppet Sverige att lämna till våra barn och barnbarn. 

Nu är det 27 januari 2022 och den dag som heter Förintelsens minnesdag.
Detta datum 1945 intog ryska armén Auschwitz Birkenau där du suttit sedan sommaren 1944 då du tillsammans med din familj transporterats i en godsvagn likt kreatur direkt in genom helvetets portar. Detta utan att ni visste vad som komma skulle.
Där försvann dina nära och kära. Mamma, pappa, Sanyi, Joska, Tetsa och lilla femåriga Katie. Du såg dem aldrig mer och bar dem och ditt trauma genom livet.
Själv var du den 27 januari inte kvar i Auschwitz utan på väg genom ett vintrigt landskap till fots tillsammans med tusentals andra som tvingats ut på vägarna i det som kallas dödsmarschen. Den som vacklade sköts till döds, den som blev liggande vid vägkanten lämnades kvar med frostig sten som kudde och snön som täcke.
För nu hade tyskarna uppfunnit ett nytt sätt att döda de som inte var värdiga det tyska riket.
Du stapplade in i ett annat och om möjligt ännu mera helvetiskt läger. Bergen Belsen i Tyskland. Det skulle dröja till 15 april innan brittiska styrkor befriade lägret. Då var du dödligt sjuk i tyfus men valde själv att låta dig transporteras till Sverige via de vita bussarna.
Du fick ett långt liv sedan du kommit till Sverige och bosatte dig i Deje. Du bildade din egen familj och arbetade i många år på Tetrapak. När du lämnade livet 2012 hade du överlevt ett av de värsta brott mot mänskligheten som världen skådat.

Vi kommer aldrig att glömma dig Flora.

I tisdags var vi och såg ”Mammorna”. Det var knäpptyst under föreställningen. Så berörda vi blev. Och heligt förbannade.
Berörda av mammorna och deras söner, berörda, men också stärkta, av Alexandras och hennes kamp för att uppmärksamma Sveriges växande segregation.
Vi behöver bli fler som engagerar sig för frågor som rör människors lika värde, vi behöver bli fler som står upp för demokratin.

”Inte glömma, inte minnas”
1996 kontaktades Eva av Björn Samuelsson från Brottsförebyggande centrum: ”Flora Gladh, överlevare från Auschwitz, vill ha sin historia nedtecknad.”
Så fick det bli och Eva skrev boken ”Inte glömma inte minnas”.
Många år har förflutit sedan dess, men boken har knappast mist sin aktualitet. Om vi ser till den samhällsutveckling vi har idag, så är det kanske snarare tvärtom.

I en berättande dikt gestaltar Eva Thorstensson de smärtsamma minnesbilder som en av förintelsens överlevande, Flora Gladh, har förmedlat. Bokens undertitel antyder att det finns flera nedslagspunkter; kriget på Balkan och ett rasistiskt illdåd i Skåne. Det genomgående temat i boken understryks ytterligare av en nyskriven dikt från ett krigshärjat Syrien.
”Inte glömma, inte minnas” är en nödvändig och uppfordrande bok, en poetisk upplevelse och en verklighetens grymma dokumentär, som dröjer sig kvar långt efter avslutad läsning.

2018 bestämde vi, projektledare Pia Torstensson och författare Eva Thorstensson, oss för att vi ville göra något mer av denna viktiga bok. Vi kontaktade skådespelaren och regissören Sandra Backman. Hon läste boken och blev väldigt berörd av Evas text. Tillsammans vill vi nu hedra Floras minne genom att hålla hennes berättelse vid liv. Vi vill agera motstånd till de högerextrema krafter som fortsätter breda ut sig i samhället.
Vi behöver koppla ihop dåtid med nutid för att kunna skapa en värdig framtid där människor får existera på lika villkor.

Demokratiprojektet ”Inte glömma, inte minnas” är ett antirasistiskt folkbildningsprojekt som innehåller en föreställning om Flora Gladhs liv, ett folkbildningsmaterial som fokuserar på att bemöta vardagsrasism, en filmatisering av föreställningen och arbetsprocessen bakom, samt möjligheter till eget skapande. Vår ambition är att alla elever årskurs 8 i Värmland samt företag och organisationer ska få ta del av vårt material.

En förutsättning för att Region Värmland ska stötta projektet är att minst 8 kommuner är med.
I skrivandets stund har vi nu uppfyllt Regionens krav och de 8 kommuner som kommer delta i projektet är; Forshaga, Arvika, Eda, Kil, Hagfors Torsby, Hammarö och Munkfors.
Tyvärr har vi fortfarande inget svar från Region Värmland och vi sitter nu med bakbundna händer, men vill inget hellre än att börja arbetet med projektet!

Våra samarbetspartners i dagsläget är:
Agera Värmland
Forum för levande historia
Riksteatern Värmland
Sebrafilm
Länstyrelsen Värmland
samt Kulturens Bildningsverksamhet som är vår projektägare.

Det kan vara svårt att tillbakavisa fördomar och rasistisk retorik. Genom vårt projekt vill vi bredda kunskapen om vardagsrasism och ge fler modet att våga stå upp för varandra. Kulturen är en viktig del av vårt samhälle och ett bra redskap att använda sig av, både för att beröra människor på ett känslomässigt plan, men också för att synliggöra samhällsstrukturer. Vi vill använda teatern som kanal till en känslomässig upplevelse och möjlighet till identifikation. Det finns en inneboende kraft i konsten som kan hjälpa oss förstå varandra, och komma varandra närmare. Teatern ger oss möjlighet att uppleva historien via nuet och därigenom få syn på vår egen samtid Rasism är ett hot mot demokratin och det antirasistiska arbetet behöver vara konstant, överallt och ständigt söka inkludera fler målgrupper. Demokratiprojektets form är folkbildningsbaserat och vi kommer att arbeta för att så många som möjligt ska inkluderas i sammanhang där frågor som rör vår demokrati diskuteras. Det är viktigt för oss att nå ut i hela länet då vi vill prioritera de platser där tillgången till kultur är begränsad och antidemokratiska krafter har ett starkt fäste.

Bilder, sekvenser ur ett liv som började i den lilla ungerska staden Kecskemét och slutade i Deje många år senare. Ett par återbesök i helvetet tillsammans med överlevaren Flora Gladh som resulterade i min bok Inte glömma, inte minnas.

På Floras uppdrag började jag 1996 att intervjua, lära känna en av de människor som upplevt och överlevt det som vi andra inte kan föreställa oss.
Jag gjorde ett försök att förstå; bandade många timmar vid köksbordet i Deje där Flora levde hela sitt vuxna liv sedan hon kommit från Bergen-Belsen med de Vita bussarna 1945.
Banden ska nu ingå i samlingarna i det som ska bli Sveriges museum om förintelsen i Stockholm. Forum för levande historia kommer att hämta materialet hos mig i Glaskogen eftersom det är alltför värdefullt för att skickas på annat sätt.
Nu kommer Floras röst att finnas för eftervärlden.
Bilderna från återbesök i hemstaden tillsammans med storebror Nandor som satt i Mauthausen under ondskans tid.

Han hade aldrig berättat för sin dotter, hon visste ingenting om vare sig förintelsen eller om pappans historia. Sitt namn Kati hade hon fått efter pappans yngsta syster Kati som fem år gammal förvisades till gaskammaren tillsamman med tre syskon, mamma och pappa medan Flora tittade på och inte förstod att det var sista gången hon såg dem.

Under besöket letar Flora efter den guldring hon gömde vid en gravsten på den judiska begravningsplatsen som låg granne med det lilla vita barndomshemmet. Ringen gömde hon för nazisterna den dagen familjen tvingades till gettot i väntan på transport till Auschwitz. Hon hittade aldrig ringen.

Trots allt bestämde Flora och jag att avsluta besöket i Ungern med en brakmiddag på en fin restaurang i den gamla delen, Buda. Under middagen spelade ett violinkapell för gästerna och en av violinisterna kom fram till vårt bord. Flora förklarade på ungerska att vi var från Sverige varvid han spelade nationalsången för oss. Trodde han. Men vi lät honom tro att Värmlandsvisan är Sveriges nationalsång. Inte oss emot.

Demokratiprojektet ”Inte glömma inte minnas” kommer att lyfta Floras historia, det ondas ansikte i dåtid nutid och framtid.
Nu är vi snart igång med arbetet att producera en föreställning, en film, och ett folkbildningsmaterial.
Vi vill vara en god kraft i våra barn och barnbarns framtid.

Vi tror på att skapa förändring genom igenkänning. Vi tror på att använda konst som en spegel där vi kan få syn på oss själva och vår samtid, skriver Sandra Backman, Eva Thorstensson och Pia Torstensson.

Fredagen den 23 oktober 2020 signerade hela Värmlands län demokratideklarationen för en stark demokrati. Kommittén Demokrati 100 år, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland och länets alla 16 kommuner deltog. Syftet med deklarationen är att konkretisera olika satsningar och initiativ kring demokratin.

Med anledning av Demokratiåret 2021 och Åsa Johanssons (S-ordförande i Värmland) debattartikel i NWT 22 maj vill vi nu uppmana fler politiker att backa civilsamhällets initiativ för att stärka demokratin och visa på ett enhälligt och tydligt ställningstagande mot högerextremism och antidemokratiska krafter.

2019 påbörjades arbetet med Demokratiprojektet ”Inte glömma, inte minnas”. Projektet är ett, partipolitiskt obundet, regionalt folkbildningsprojekt som vill använda sig av kultur för att stärka demokratin och motverka rasism och främlingsfientlighet. Till grund för projektets kärna ligger berättelsen om Flora Gladh. 1945 räddades Flora från nazisternas koncentrationsläger och kom med de vita bussarna till Deje. I dag är orten ett nav för vitmaktrörelsen. Smaka på den meningen.

Skolledare i Värmland vittnar om stora utmaningar i skolan med en växande andel unga som sympatiserar med högerextrema grupperingar. Enligt stiftelsen Expos årsrapport har det skett en markant ökning av högerextrema aktiviteter i Värmland.

Antalet aktiviteter har ökat med 76 procent från 63 aktiviteter 2019 till 111 aktiviteter 2020. Ökningen består till stor del av rekrytering av nya aktivister. Det vill säga; våra ungdomar. Enligt Värmlandsstrategin ligger Värmland på plats 17 av Sveriges 21 län när det kommer till öppenhet och tolerans. Det är en usel placering. Förändring behövs och är möjlig men vi måste då arbeta tillsammans på bred front.

Vi tror på att göra detta via folkbildning, konst och kultur. Att kulturen har en oerhörd betydelse har många av oss i dessa coronatider tveklöst kunnat konstatera. Kulturen är en viktig del av vårt samhälle – inte bara för att beröra människor på djupet utan via konsten kan vi också synliggöra samhällsstrukturer.

Vi tror på konsten som en direkt kanal till känslomässiga upplevelser och möjlighet till identifikation. Vi tror på att skapa förändring genom igenkänning. Vi tror på att använda konst som en spegel där vi kan få syn på oss själva och vår samtid. Alla i Värmland som överlevde Förintelsen och har berättat om den är döda. Det är vår skyldighet att föra dessa historier vidare. Det är det enskilda ödet som kan beröra oss djupast och vi är övertygade om att när saker blir personligt skapas en grogrund för förändring.

Efter att projektet uppmärksammats i media har personer i projektgruppen fått utstå både hat och regelrätta hot. Vi ser allvarligt på detta och vi vill inte skrämmas in i tystnad. Därför kräver vi nu att politiken agerar. Visa att ni menar allvar med deklarationen. Visa att ni står upp för den enskilde medborgaren, för civilsamhället, för konsten och för demokratin!

Sandra Backman
Skådespelare/regissör

Eva Thorstensson
Författare

Pia Torstensson
Projektledare

Publicerad i NWT 2021-06-04

Efter artikeln i Aftonbladet, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0K8nRB/pia-62-hotas-av-nazister-jag-blir-forbannad, är det många, både företag, föreningar och privatpersoner, som hört av sig och vill skänka pengar till demokratiprojektet ”Inte glömma inte minnas”!

Ni som vill skänka pengar, här är kontouppgifterna:
Bankgiro, Kulturens Bildningsverksamhet: 204-4931
Märk insättningen med projektkoden 166.

Ett stort och ödmjukt tack till er som vill hjälpa oss ekonomiskt! Dock måste detta ske utan motkrav och vi kan inte förbinda oss att visa upp logotyper eller liknande på vår webbplats eller några andra kanaler.
Den motprestation ni får från oss är demokrati!

Natalia Kazmierska, reporter på Aftonbladet, har gjort ett reportage om oss, läs mer på https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0K8nRB/pia-62-hotas-av-nazister-jag-blir-forbannad

Sandra Backman växte upp i Säffle, men bor numera i Stockholm där hon arbetar som regissör och skådespelare. Nu har hon tillsammans med två andra kvinnor startat ett demokratiprojekt som ska öka medvetenheten kring vardagsrasism.

På bilderna nedan kan ni läsa reportaget från Säffletidningen 23 mars 2021. Reportaget publicerades även i NWT 24 mars 2021.

Fredagen den 23 oktober signerade hela Värmlands län Demokratideklarationen för en stark demokrati. Kommittén Demokrati 100 år, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland och länets alla 16 kommuner deltog. 2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Under 2020 och 2021 genomför regeringen därför en nationell kraftsamling. Syftet med deklarationen är att konkretisera olika satsningar och initiativ kring demokratin och den bygger på åtaganden som varje aktör, genom signering av deklarationen, ställer sig bakom eller åtar sig att göra under 2021. Bakom initiativet står Kommittén Demokrati 100 år som ligger under Kulturdepartementet. Med deklarationen i ryggen vill vi nu att Demokratiprojektet ”Inte glömma inte minnas” ska ingå i Demokratiåret 2021

Kortfattad beskrivning av projektet:
Demokratiprojektet ”Inte glömma, inte minnas” är ett regionalt demokrati/utvecklingsprojekt som genom folkbildning vill utveckla en metod för att uppmuntra till demokratiska samtal som motverkar rasism och främlingsfientlighet. Genom att producera en teaterföreställning och starta studiecirklar med studiematerial som fokuserar på ovanstående frågor vill vi bidra till en starkare demokrati. Vi riktar oss till hela länet men vill lägga särskilt stort fokus på de platser där tillgången till kultur är begränsad och antidemokratiska krafter har ett stark fäste.

Följande kommuner ställer sig bakom projektet: Forshaga, Munkfors, Filipstad, Arvika, Eda, Hammarö, Hagfors, Torsby och Kil samt Region Värmland. Vår förhoppning är att komma igång under september månad 2021.

Hör följer 3 reportage som ni kan kika på:

Drygt 10 minuter in i programmet: https://www.svtplay.se/video/30155544/sverige-idag/sverige-idag-sasong-18-15-mars-17-30?modalId=eopvQXY

4 minuter in i programmet: https://www.svtplay.se/video/30510904/lokala-nyheter-varmland/svt-nyheter-varmland-15-mars-18-33?modalId=jVXgXvQ

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/kommunpolitiker-blev-hotade-av-nazister